Nyligen skrev jag att jag har byggt en värmeförflyttare för att jämna ut temperaturen mellan våningsplanen i huset. Här ska jag beskriva hur jag gjorde och vilka delar jag använde.

Innan jag startade ritade jag en skiss för att planera vad jag behövde för delar och vilka dimensioner. Slutresultatet blev inte exakt så men det var bra med något att utgå ifrån.

Tjockleken på golvet/taket räknade jag fram genom att mäta vid trappan som ligger i en annan del av huset. Jag fick tjockleken till ungefär 27 centimeter. Det visade sig vara närmare 40 när jag mätte efter att ha borrat hål.

1. Välj plats för värmeförflyttaren

Enligt Airmove bör värmeförflyttaren sitta i samma rum som värmekällan, men så långt ifrån den som möjligt. De säger att det ger bäst skjuts på varmluften som ska flyttas.

Luftförflyttaren bör också sitta i golv och tak mellan rummet där värmekällan finns och rummet där du vill ha värmen (kylan) utjämnad.

Av olika anledningar Passade det inte att sätta den långt ifrån värmekällan hos oss. Jag ville ha den nära en vägg och inte där man vistas ofta (för att undvika att någon sitter i kallraset). Det slutade med att den är placerad ungefär två decimeter från luftvärmepumpen. 🙂

Ytterligare en viktig sak, är att det är fritt luftflöde mellan rummen där värmen ska utjämnas. Inga stängda dörrar eller liknande, med andra ord.

När du har valt en plats bör du kontrollera att den är lämplig att göra hålet på. Det ska inte vara några rör, elledningar eller reglar där du borrar hålet. Det finns detektorer att köpa eller hyra om man vill. Det gjorde inte jag.

I stället borrade jag ett litet hål i golvet. Jag använde en 8-millimeters träborr och borrade igenom parkettgolvet och trägolvet under, men inte längre.

Sen tog jag en avklippt och böjd bit av en stålgalge (en sån man får sina kostymer på från kemtvätten) och stack ner den i hålet. Med den kunde jag känna åt sidorna att det inte verkade vara något annat än isolering där.

2. Borra hålet

När jag var övertygad om att inte stöta på några obehagliga överraskningar borrade jag vidare med den smala borren hela vägen genom golvet, bjälklaget och taket i våningen under. Om du vill att värmeförflyttaren ska sitta lodrätt mellan våningarna är det viktigt att borra hålet helt rakt. 🙂 Borra hellre ett till hål, om det första hamnar snett, än hoppas att det ska bli okej ändå.

Det smala genomgående hålet är viktigt eftersom det fungerar som guide när du sågar det stora hålet.

För det stora hålet använde jag en 125-millimeters hålsåg. Centrumborren i hålsågen satte jag i det lilla guide-hålet. Sen sågade jag ett lager i taget och kontrollerade för varje att det såg rakt och runt ut, samt att det fortfarande inte satt några hinder i vägen för nästa bit.

Det kan bli mycket varmt av både borren och hålsågen när man använder dem. Jag pausade ofta för att undvika brand.

När hålet hela vägen mellan våningarna var klart hade jag borrat igenom många olika lager. Uppifrån och ner var det parkettgolv, dämpande skumplast, tjockt trägolv, isolering av spån, papp, ytterligare ett tunt trälager, takskivor av gips och ytterligare ett lager av gipsskivor.

3. Installera luftröret

Jag funderade mycket över vad jag skulle använda för rör. Det finns diverse plaströr, men jag valde till slut ett vanligt spiralrör av galvaniserad plåt. Det är hållbart, ganska lätt att arbeta med och billigt.

Eftersom rören säljs i fasta längder måste man kapa dem i rätt längd själv. Jag tryckte ner det i hålet så att det slutade precis vid kanten av taket på nedervåningen. Sen ritade jag ett streck runt röret i kant med golvet på övervåningen. Det var platsen där det behövde kapas.

Det går att kapa spiralrör med exempelvis bågfil och plåtsax, men jag använde vinkelslip eftersom jag råkade ha en. Det är ingen katastrof om snittet blir lite snett eller fult. Så länge som röret inte är för långt kommer det ändå inte att synas.

Mitt rör passade väldigt exakt i hålet. Därför brydde jag mig inte om att fästa det på något annat sätt.

4. Montera luftfläkten

Fläktar finns det mycket att säga om. Det ska jag försöka undvika. Vill du göra det enkelt för dig köper du en färdig lösning, som Airmove 2.0. Det var den jag använde som inspiration för min egen lösning.

Mina krav på fläkten var:

• Fläkten ska vara så tyst som möjligt. Helst ohörbar för människor.

• Fläkten måste flytta tillräckligt mycket luft. Jag ville att den skulle klara att byta ut all luft i rummet flera gånger varje timme.

• Fläkten ska vara billig i drift. En fläkt som konstant är igång får inte dra mycket ström.

• Fläkten ska vara driftsäker. Den ska stå på dygnet runt, året runt, i tiotals år.

• Slutligen måste fläkten vara lagom stor för hålet.

För några år sen gjorde jag en riktigt bra inomhusfläkt för varma sommarnätter (eller dagar) av en chassifläkt för stationära datorer. Tyst, effektiv och billig. Det blev mitt val även den här gången. Jag jämförde mängder av olika märken och modeller innan jag fastnade för 140 millimeter Be Quiet! Silent Wings Pro 4 PWM. Den uppfyllde alla mina krav. Dessutom är den omställbar mellan tre olika hastigheter med ett inbyggt reglage.

Här är några fakta från specifikationen för fläkten:

300.000 timmars livstid motsvarar över 30 år av konstant drift.

Om fläkten går på full effekt motsvarar 6 Watt drygt 50 kwh per år. Med ett pris på 2 kronor per kwh blir det omkring 100 kronor per år i driftkostnad.

Rummet fläkten sitter i är cirka 20 ㎡. Det blir mindre än 50 ㎥ luft med möbler borträknade. Fläkten kan på full effekt byta ut luften minst tre gånger på en timme.

Fläkten är 140 mm i diameter och hålet är 125 mm. Jag kunde ha valt en 120 mm fläkt också, men de mindre fläktarna låter mer och behöver jobba hårdare för att flytta lika mycket luft.

För att minska risken att vibrationer fortplantar sig i golvet satte jag en silikonpackning mellan fläkten och golvet. Eller jag skar ut en silikonpackning av ett silikonlock jag hittade billigt på IKEA. 🙂

Fläkten levereras med flera olika utbytbara fästen. De har gummipackningar runt skruvhålen, vilket gör att minimalt med ljud förflyttas från fläkten via skruvarna till golvet.

Fläkten tål en hel del damm. Jag valde att ändå sätta ett fläktgaller ovanpå för att fånga det mesta och underlätta dammsugning. Den sitter ju på golvet och kommer antagligen att svartjobba som centraldammsugare.

Skruvarna jag fäste fläkten med är 45 mm långa galvaniserade träskruvar med Torx-spår och de sitter i dekorbrickor/möbelbrickor för att det ska se lite prydligare ut. Jag kommer att måla skruvhuvudena med svart nagellack så egentligen spelar det ingen roll.

Till fläkten använder jag en vanlig strömadapter på 12 volt som jag köpte på Kjell & Co för under 200 kronor.

5. Vad som återstår

I taket där röret kommer ut ska jag sätta ett fläktgaller. Jag har provat några sorter men blev inte nöjd, så jag letar vidare.

Över fläkten på golvet vill jag sätta någon sorts skydd. Jag funderar över olika lösningar. Bland annat modifierade durkslag i rostfritt stål eller den rostfria kåpan till ett friskluftsintag för båtar. Syftet med det är att göra fläkten okänslig för ovarsam dammsugning.

Vad kostade alla delarna till värmeförflyttaren?

Den sammanlagda kostnaden för materialet till värmeförflyttaren är runt 800 kronor. Här är en lista med ungefär det jag använde:

» be quiet! SILENT WINGS PRO 4 / 140mm / PWM - Kylning - Webhallen.com á 399 kronor

» Fläktfilter i aluminium - Fläkttillbehör | Kjell.com á 89 kronor

» IKEA 365+ Lock, fyrkantigt, silikon - IKEA á 35 kronor

» Spiralrör 125X1000Mm - K-Rauta á 139 kronor

» Switchad nätadapter 12 V (DC) 12 W - Fast utspänning | Kjell.com á 180 kronor

Ställ gärna frågor eller berätta om du har gjort någon liknande lösning! 🙂